En novemberdag vid Råstasjön

Nu är november här, hägrarna börjar så smått dyka upp vid Råstasjön samtidigt som de vitkindade gässen gör sig beredda att flyga iväg till sina vintervisten längs kusterna i norra Västeuropa.

IMG_8325

I dag såg det ut som att de tränade samflygning över Råstasjön, de flög fram och tillbaka, tränade olika formationer och höjder, de tycktes också öva på att kommunicera med varandra.

IMG_8345

En helt annan sak som noterades är att sumpmarkerna på norra sidan av sjön ser ut att ha krympt, kanske är det en naturlig företeelse efter en torr sensommar och höst. Sumpmarker – eller våtmarker – är en mycket betydelsefull naturresurs som ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Våtmarker bidrar till att öka den biologiska mångfalden i området och kan även användas för rekreation, till exempel fågelskådning.

IMG_8348

Vi får hoppas att en regnig november kan hjälpa till att höja vattenståndet och återställa våtmarkerna. Vad som däremot vore värre är om byggplanerna på den nordöstra sidan skulle bli verklighet, då kommer våtmarkerna oåterkalleligen gå förlorade. Om du inte redan har skrivit på vår namninsamling för naturreservat och stoppade byggplaner så gör det och sprid gärna länken vidare!

Skriv under Rädda Råstasjön!

Foto: Maria Thiessen

5 reaktion på “En novemberdag vid Råstasjön

  1. David

    Hej Maria! Varför skulle våtmarkerna förstöras av fastigheterna, som ju ska byggas på gamla stenkrossen och tippen, och enligt de oberoende experter som gjort miljökonsekvensutredningen ”praktisk taget inte tar någon naturmark i anspråk”?
    Jag vet att dagvattenavrinning från hårdgjorda ytor kan vara ett problem men även där så skriver ju experterna: ”Med föreslagna åtgärder som lokalt omhändertagande av dagvatten, rening, nytt våtmarksområde vid Råstasjöns inlopp i väster samt naturlig dagvattenhantering(sedimentering) vid befintlig sumpskog, beräknas föroreningsbelastningen till sjön begränsas. Sammantaget kan föroreningsbelastningen bli mindre efter exploatering än idag, förutsatt att åtgärderna genomförs. En förbättring av recipienternas status med avseende på vattenkvalitet kan dock inte förväntas, då aktuellt planområde endast utgör en mycket liten del av sjöns totala avrinningsområde (1 %).
    Själv måste jag erkänna att jag tycker att dagens bantade byggplaner är fullt rimliga, framförallt som regionen bekostar en tunnelbanestation tvåhundra meter från husen, vilket begränsar bilanvändningen. Det är just på sådan här gammal industrimark, precis bredvid kollektivtrafik, som bostäder helst ska byggas. Att det sedan ligger precis bredvid det framtida naturreservatet är väl OK?

    Med vänlig hälsning

    David

    1. Maria Inläggsförfattare

      Hej David! Påståendet att man inte tar någon naturmark i anspråk är felaktigt. Det är bara att titta på kartan för att konstatera att där byggnaderna har tänkt att placeras är det naturmark i dag. Och platsen där byggbodarna står är tillfälligt ianspråktagen, tanken är att marken ska återställas.

      Byggandet kommer påverka området norr om skogen en hel del och därigenom sumpskogen. Våtmarken sträcker sig innanför gångvägen och måste dräneras, skog måste tas bort. Man kan inte ha död ved och gamla fallfärdiga träd där man ska bygga förskola och lekplats, där måste man rensa, hugga och säkerställa för människor. Sumpskogen kommer alltså alltså att krympa eller helt försvinna, vilket definitivt kommer att påverka den biologiska mångfalden vid sjön. En hel del arter, som till exempel den berömda vattenrallen, kommer att få stryka på foten. I stället för en liten vild sjö med ett ovanligt rikt naturliv riskerar vi att få en betydligt tråkigare och artfattigare parksjö, likt Lötsjön i Sundbyberg. Det blir en sjö att promenera runt, men knappast en sjö dit det är värt att ta med barn på utflykter eller där Gigi Sahlstrand kan hålla uppskattade fågelvandringar.

      Även påståendet att man bygger på gammal industrimark är felaktigt, återigen så är det naturmark och har så varit sedan lång tid. Vad man däremot kan påpeka är att det är ju gammal deponi där man har dumpat hälsofarliga ämnen under lång tid. Det är definitivt inte rekommendabelt att börja riva i sådan mark, det blir en kostsam sanering och det finns inga garantier för att det kommer att bli bra resultat.

      Visst får vi en tunnelbanestation i närheten av Råstasjön – och då kan vi fråga oss, hur många storstäder i världen har en plats med så rik biologisk mångfald som så enkelt kan nås med kollektiva färdmedel? Tänk också på att Råstasjön fick pris av WWF under 2013 som mest skyddsvärda område.

      Att bygga och sedan planera ett naturreservat av det som blir kvar är helt bakvänt. Rimligare är ju i så fall att göra tvärtom, utreda gränser för naturreservatet och sedan undersöka hur tätt inpå man kan bygga. Är det till exempel möjligt att däcka över rangerbangården? Som Yimby gäller det att vara smart och fundera över hur man kan bebygga och förtäta områden utan att förstöra livskvalitet, utsikt, dagsljus, gröna lungor etc. för de som redan bor i området.

      David, jag tror att du skulle kunna vara intresserad av att lära dig mer om Råstasjön. Varför inte hänga med på en fågelvandring med Gigi Sahlstrand till exempel? Det är också möjligt att det kan bli något mer föredrag med zoologerna Magnus Enquist och Johan Lind, experter från Stockholms universitet, där de förklarar samband mellan olika biotoper i området vid Råstasjön. I så fall flaggar vi för det på den här sidan.

      1. Råsundabo

        Hej David!
        Tänk på Central Park i NYC. Mitt i den täta storstaden behövs en grön oas, och biologisk mångfald har visat sig viktigt inte minst i urban miljö. Skillnaderna mellan Arenastaden i Solna och NYC kan tyckas stora (inte minst när det gäller arkitektonisk kvalitet och gestaltning), men jämförelsen är inte så konstig med tanke på att vi pratar om ett område som snart ligger mitt inne i det nya Sthlms innerstad. Råstasjöns växt- och fågelliv är dock ännu mer varierat och intressant än det som finns i Central Park, vilket gör det än mer värdefullt att bevara för en framtida urban befolkning.

  2. Jan Norberg

    Först och främst är det beklämmande att man överhuvudtaget har planerat att ytterligare bygga kring Råstasjön. För många är det här en oas som är balsam för själen. Jag förstår inte varför man planerar att skapa en mur framför Friends, det är väl tillräckligt som det är.
    Det är så många saker som gör att det här känns helt horribelt. Strandskydd, fågelliv, vattnet och ån. Dessutom tillkommer problematiken kring sanering och deponi.
    För mig är det här en hjärtefråga och jag är mån om att det finns ett grönt område emellan sjön och Arenastaden.
    Jag förstår inte hur man har tänkt. Solnasgrönområden ska bevaras. Jag betraktar Råstasjön som minst lika viktig att bevara som Hagaparken, Ullriksdal och Karlberg.
    Som sagt jag kommer att gråta den dag man sätter igån med bygget. Sorgligt.

    1. Uppvuxen i Råsunda

      Hej Jan! Tack för ditt mycket empatiska inlägg om Råstasjön. Läste upp det för min mor 90 plus nyss. Även för henne är Råstasjön en hjärtefråga. Hon har bott i Solna i hela sitt liv och tycker det är en ynkedom att alliansen röstade igenom bygget vid Råstasjön. Hon ser fram emot den 17 september när Mark och Miljööverdomstolen ska besöka Råstasjön. Hennes förhoppning är att de ska komma fram till att bygget stoppas vid Pärlan Råstasjön. Naturligtvis hoppas och tror jag att det inte kommer bli några byggen vid Råstasjön.
      Avslutningsvis är det mycket som är konstigt när det gäller hela hanteringen kring Råstasjön. Stora kunskapsbrister när det gällde fågellivet vid sjön och rapporten kring deponin som mörkades för oss Solnabor ska jag sent glömma. Tur att det finns en Solnabo som fick tag i rapporten!

Kommentarer inaktiverade.