SMHI förvarnade om att det skulle regna lite i helgen, och det kom som alla sett regn. Men arbetet med det nya naturlika utloppet ställde till det igen. De har helt blockerat utloppet, trots att det i förutsättningarna för arbetet står att vatten ska pumpas förbi arbetsområdet så att inte sjön påverkas allt för mycket.

Men det vi möttes av nu på måndagsmorgonen var översvämmade ställen på gångvägen runt sjön. Undrar hur vattenrallens ungar klarar detta?

Nu är det dags för Solna att se till att entreprenaden sköts enligt förutsättningarna, och att lekstugan avslutas på ett så bra sätt som möjligt. Om nu Tekniska förvaltningen har problem med att utföra arbetet som det ska skötas, vad säger då Miljöförvaltningen om detta – de har ju tillsynsansvar för arbetet?

För ett par år sedan meddelade Solna att de hade för avsikt att bygga om utloppet från Råstasjön. Det skulle, hette det, bli mer naturlikt. Utloppet har fungerat väl i minst hundra år.

Anledningen till ombyggnation sades vara att förenkla för fiskar att ta sig mellan Brunnsviken och Råstasjön. Ingen kunde dock visa att de fiskar som påträffats i det gamla utloppet verkligen kommit från Brunnsviken. Vi är många som sett olika fiskar där, och musslor. Då man provfiskade gjordes det dock på ett sätt som gjorde det omöjligt att säga om det var fiskar som spolats ut från Råstasjön eller fiskar som vandrat den knappa kilometern genom en kulvert med ett vattendjup på några centimeter.

Vi i föreningen Rädda Råstasjön påpekade  redan under samrådet att vi var oroliga för vad Solnas planer skulle leda till. Vi bad därför kommunen att i första hand iordningställa de delar av reservatet som förstördes då PEAB hade sina byggbodar på området. Reservatet borde dessutom underhållas. Det parkbygge som verkade planeras tycktes helt främmande för ett naturreservat

Också under domstolsförhandlingen, avsedd för vattendom, framförde vi våra farhågor vad gällde reservatet. Att dessutom endast beakta det som gynnade fisklivet tycktes alldeles för begränsat i ett naturreservat vars absolut främsta attraktion är det sagolikt rika fågellivet.

När det blev klart att Solna tänkte genomföra projektet påpekade vi i vintras att den arbetskarta som finns med i handlingarna för upphandlingen inte stämmer med Solnas utfästelser i samband med domstolsförhandlingarna. Detta anmälde vi till Miljöförvaltningen som efter ett par månader att de inte tänkte titta på det. Av domstolsförhandlingarna framgår dock att lager och upplag ska placeras till största del utanför reservatet. Det som sker nu är att hela lagret är inne i reservatet och Zon 5 där byggbodarna står misshandlas igen. . Naturen hade trots allt börjat återhämta sig efter byggbodar och skräp

När arbetet drog igång såg vi att varken Solna eller entreprenören tänkte hålla sig till det som utlovats. Man skulle inte ta ner stora träd och den sly som fanns på södra sidan skulle röjas försiktigt. Röjningen utfördes med en 30 tons grävmaskin som tog allt i sin väg. Under röjningen skadades de få träd som lämnats kvar.

Rädda Råstasjön anmälde denna hantering till Solnas Miljöförvaltning. Förvaltningen svarade att slyröjningen bara var en del av arbetet. Märklig motivering, tycks det.

Parallellt med detta gjordes en polisanmälan om miljöbrott. Just nu arbetar polisen med detta, och vi har under tiden gjort ett antal tillägg till anmälan som mottagits väl av polisen.

En begäran om tillsyn har tillställts såväl Miljöförvaltningen i Solna som dess motsvarighet på Länsstyrelsen.

Anledningen till detta är den totala brist på hänsyn som arbetet har för det naturreservat som de arbetar i. Som ni sett tidigare här slängs det skräp, det läggs upp cementliknande produkter på stränderna och den jord och lera som grävs upp fraktas inte bort i containrar som domen stipulerar.

Det är sällan någon jobbar vid dämmet ändå har de lyckats förstöra så mycket. Det är mycket vatten i sjön, vattnet når fram till vägen. Och det är stor risk att det blir översvämmade gångvägar runt sjön om det regnar igen. Frågan är hur detta extremt höga vattenstånd har på en av sjöns kändisar – vattenrallen.

Vi pratade med en ung man som precis börjat jobba med dämmet. Han var fullständigt trygg i vad han ska göra. Han har skisser och instruktioner från kommunen som han följer. Konsekvenserna är inget han står för. Frågan är vem som tar konsekvenserna, vem tar ansvaret för de skador som åsamkas naturreservatet?

Beskrivningen han gav oss är att vackra stenar ska läggas i ån. Där ska musslor och fiskar leva i klart vatten. Området som är röjt ska bli gräsmatta där människor kan fika och umgås. Låter som park i mina öron. Ännu något som inte stämmer med den vattendom som Solna fick för att bygga om utloppet. Enligt den ska alla skador som sker på reservatet återställas. Det innebär inte att man ska anlägga en steril gräsmatta.

Vi återkommer löpande då vi har mer information

Då planerna på att bygga om det fungerade utloppet påpekade vi flera gånger att det är en risk att bygga om det sedan över hundra år fungerande utloppet och ersätta det med ett naturlikt dito.

Vi ser nu att efter en liten regnskur så har den temporära vallen brutits igenom och hela Råstabäcken är fylld med vatten. Vatten som nu måste pumpas bort då det enligt vattendomen inte är tillåtet att arbeta med utloppet då det finns vatten i det

Varför ska Solna göra detta hela tiden. Bygga för att göra saker naturlika och se bra ut för oss människor? Varför inte koncentrera resurserna för reservatet på att återställa det som förstördes under tiden som Arenan byggdes och det nuvarande reservatet användes som upplag och bostäder för byggarbetarna.

Då Solna annonserade entreprenaden var det inga företag som kom in med offerter. Kanske det borde visat för Solna att projektet innebär en stor risk. Men inte lyssnar man på det, utan ringer upp olika företag och frågar om de inte vill göra jobbet. Efter ett antal nej tack hittar man en liten firma, var det verkligen rätt att teckna avtal med dem? Hade det inte varit bättre att inse att projektet inte kommer tillföra något, och avslutat processen?

Låt oss i alla fall hoppas att inga gäddor har skadats av detta, utan att de fortsätter sitt liv i lugn och ro. Gråhägern som höll till vid utloppet innan arbetet började undrar nog vad människobarnen håller på med.

Sedan en månad pågår ett projekt med att bygga om utloppet från Råstasjön – ett utlopp som tjänat väl under minst hundra år, i olika gestaltningar. Men det är inte det ingreppet som ska beskrivas här, utan ett vallöfte från Centerpartiet.

Centerpartiet som ju kallar sig ett grönt parti, men är de så gröna? De ville bygga en rad med ”gröna” hus efter Evenemangsgatan för att runda av Arenastaden på ett naturligt sätt. Nu blev det ju intet med det.

Det finns en stor fin gräsmatta vid entrén till reservatet, där några av de största träden växer.

Här ville kommunen bygga en stor damm för att rena Brunnsviken. Den skulle förhindra att i första hand fosfor från att komma till den övergödda Brunnsviken som årligen tillförs motsvarande 2500 kg fosfor. Dammen vid Råstasjön är tänkt att fånga upp till 5,1 kg årligen. Det motsvarar 0,2 %. Är detta något som Råstasjöns naturreservat ska betala en väldigt hög kostnad för?

Vad är det som egentligen står på valaffischen? Renare vatten, ja möjligen 0,2% renare vatten. Och ska det nu byggas park vid Råstasjön – är det det som vi Solnabor vill ha? Varför kan inte Centern hålla sina fingrar borta från Råstasjön, det de har gjort hittills har ju inte blivit bättre.

Undrar vad Miljöpartiet säger om saken? Vill de skydda ett av Solnas mest älskade grönområde, eller viker de ner sig som de gjort hittills? De stod ju tex tillsammans med Centerpartiet och försvarade dammbygget för tre år sedan.

Det får vara nog nu – lek inte med helig mark, som ju Råstasjön är för oss solnabor. För er som vill läsa lite mer fakta om vad dammen skulle innebära i form av rening finns det här ett dokument av en som arbetar med vatten i urbana miljöer. https://usercontent.one/wp/raddarastasjon.se/wp-content/uploads/2022/08/Planerad-dagvattendamm-Synpunkter.pdf

Arbetet med det nya utloppet fortskrider, men det går inte fort. Något som bekymrar oss i Rädda Råstasjön är att det verkar som om man använder plast i byggnationerna. Hör det verkligen hemma i ett naturreservat? Sedan häller de på något som ser ut som kletig cement, som rinner ner efter kanterna.

Finns det någon byggkunnig person som kan bringa lite klarhet i vad de gör, och varför det ska behövas plast mm?

Rädda Råstasjön var inne på arbetsområdet idag. Främsta orsaken var att vi träffat en man som sa sig ha sett en död häger i ån. Han var mycket upprörd, både över bygget och hur fåglarna behandlas.

Vi hittade ingen häger men såg några ansamlingar med grå massa som kanske kan ha tolkats som en häger. Det såg varken hälsosamt ut eller något som kan förväntas finnas i marken. Det är rätt skräpigt inne på området. Vore intressant att veta hur dessa föroreningar har tillförts vårt naturreservat.

Sluttningen mot ån är inte stabil det kommer krävas mer än gräs för att få jordmassorna att ligga still. Tänk vad det sly som fanns tidigare var värdefullt, med det togs ju bort med brutal kraft.

Vi noterade även vattennivån i Råstasjön nu när det gått ett dygn sen regnet. Det har ökat med en hel enhet trots att Sundbyberg har stängt av flödet från Lötsjön. Det är mycket vatten i ån. Verkar vara två pumpar som går hela tiden och pumpar vatten över vallen. Ser inte ut som det hjälper, blir snarare mer vatten. Måste rinna in någonstans från Råstasjön trots säckarna. Blir svårt att arbeta med utloppet då arbetet ju ska ske utan vatten i ån.

Vi har inte sett någon aktivitet vid arbetet mer än korta stunder. De verkar inte jobba med dammen på dagtid. Om det ska vara klart inom tre månader så är det läge att börja göra något! Har redan gått en månad.

Rädda Råstasjön fortsätter hålla koll – det behövs verkligen. Tipsa oss gärna om ni ser konstigheter.

Råstasjön är känd som en av Mellansveriges främsta fågelsjöar, och definitivt den som är mest centralt placerad. För hundra år sedan sattes det upp ett dämme vid utloppet för att hålla vattennivån stabil. Initialt var det av trä, men ersattes senare av ett i betong.

Tack vare detta har många sjöfåglar haft Råstasjön som sin favorit, framförallt de som har sina reden i vattenytan. De vill ju inte ha fluktuerande vattennivåer.

Nu byggs utloppet om, för att främja fiskarna och musslorna, men väldigt lite sägs om sjöns stora kändisar – fåglarna. Kommer Råstasjön vara lika populär i framtiden, eller blir det en parksjö liksom Lötsjön med väsentligt mindre varierat fågelliv.

Och hur kommer det gå för den ensamma hägern som stannat kvar vid Råstasjön de senaste åren? Den sökte ju sin föda här där grävmaskinen far fram.

Råstasjön är väl framförallt känt för sina många olika fågelarter. På vintern har vi ju de övervintrande gråhägrarna i sydvästra hörnet.

På norra sidan har vattenrallen sina domäner och det är många som reser långväga för att se rallen.

Nu finns det en handfull ungar som vi känt till ett par veckor, och nu när det dokumenterats i Artportalen kan vi gå ut med det publikt.

Låt oss hoppas att ombyggnaden av utloppet, som bland annat kommer ge framtida fluktuationer av vattennivån, inte kommer skrämma bort Råstasjöns vattenrallar.

Vill du se bilderna, klicka på bilden nedan.

Utloppet ska enligt Solna byggas om för att bli ett porlande naturlikt utlopp. Nu har entreprenören stängt av utloppet vid gångvägen. Detta ska tydligen vara nödvändigt för det planerade arbetet. Men nu har Råstaån förvandlats till ett dike med stillastående vatten som börjar lukta. I träden som finns kvar håller den ensamma hägern till. Flyttar oroligt mellan olika träd och undrar vad som håller på att hända med hans fiskevatten.

Runt ån skulle den enligt det Solna sagt till Mark- och Miljödomstolen utföras försiktig gallring av sly, men träden skulle behållas. Enligt definitionen är sly mindre träd och buskar som har en diameter om maximalt 10 cm i brösthöjd.

Det vi ser efter Råstaån är en veritabel massaker där det på södra sidan finns en par träd kvar, som alla är skadade av de maskiner som används vid röjandet. Det ligger även stockar kvar av väsentligt större träd.

Det finns även ett par små rörhönor som troligen är från andra kullen som förtvivlat skriker på hjälp i Råstaån. Deras bo verkar ha förstörts.

I Råstaån är det ett färgglatt skimmer på ytan, som om det är petroleumprodukter som ligger som en film. Och det luktar allt mer.

Kommer projektet kunna slutföras som planerat? De arbetare som vi talat med har uttryckt tveksamhet om att det är genomförbart. Det kommer i alla fall inte bli ett porlande utlopp.

Till Mark- och Miljödomstolen sa Solna att alla träd på norra sidan ska sparas.

Det finns odlingslådor som väl var tänkta att förgylla reservatet samt ge intresserade personer möjlighet att få en liten jordlott att odla på. Men vad är det som odlas egentligen.

Tänk om vår kommun kunde underhålla reservatet och ordna till det som förstördes redan då PEABs byggbodar kom upp, i stället för att hitta på nya saker att göra.

Så här kommer ett par bilder från idag på morgonen, trevligt att se en så pigg hare.