För tio år sedan, den 22 januari 2013, hade Solna stad ett informationsmöte i Friends Arena där deras planer på att bygga 1800 lägenheter runt Råstasjön presenterades. Det var ett mycket välbesökt informationsmöte som blev startskottet till arbetet med att Rädda Råstasjön.

Arbetet forskred och resulterade bland annat i att en av grundarna till Rädda Råstasjön, Henrik Persson, fick priset som Årets Miljöhjälte av WWF och fick mota priset av Kungen.

Det tog fem år av hårt arbete, och fem år senare invigdes naturreservatet. Samma år, 2018, hade Solna en omröstning om vilka naturområden som vi Solnabor uppskattade mest…..

Vi kommer fortsätta att kämpa för Solnas natur och kultur.

Då har Tekniska förvaltningen ansökt, och fått tillstånd av Miljönämnden, att hugga ner och stympa ett stort antal träd på norra sidan av Råstasjön, för att rädda tallarna. Ni har nog sett de rödmarkeringar som finns på träden som är i fara.

I stället för att se till helheten i naturreservatet och även tänka på fågellivet vill man återskapa det landskap som fanns för snart 200 år sedan.

Vi skrev om detta i september, och nu har alltså staden gått vidare, något som Rädda Råstasjön har överklagat. Nu får vi se hur först Länsstyrelsen ställer sig till det tänkta arbetet.

Tänk om Solna kunde återställa den mark i reservatet som förstördes i samband med att byggbodarna stod på östra stranden i stället för att rasera det känsliga området på norra sidan av sjön.

Vi har nu ett nytt år framför oss och med det ett nytt styre i Solna. Vi hoppas mycket på att det kommer att ta större hänsyn till våra grönområden, och att Råstasjön får den uppskattning som den förtjänar.

Som synes av det snart 40-åriga klippen från Stockholmstidningen naturvänner kämpat för att bevara naturen i många år, och Rädda Råstasjön har varit aktiva i tio år.

Det är glädjande att omrörarna ser ut att fungera och håller öppet vatten för sjöfåglarna. Tyvärr är det lite fåglar vid utloppet, vilket troligen beror på att det skyddande buskaget har tagits bort.

Tiden som är framför oss nu är en prövande tid för många djur, och fåglarna är glada för lite extra mat. Olika frön är bra, och torr kattmat är också bra enligt en fågelkunnig person. Men avstå från att ge dem bröd, då det innehåller väldigt lite energi men ger fåglarna en lurig mättnadskänsla.

Idag var limnologen (experten på livet under vatten) på plats vid utloppet. Han har haft det som sitt område på somrarna då han inte flyttat med de andra hägrarna.

Han stod först en längre tid och letade där fisk från Brunnsviken skulle komma upp – allt enligt Solnas limnolog. Men det kom ingen och inte heller några smaskiga musslor, så han insåg att maten kommer från Råstasjön, och flyttade sig närmare sjön.

Ha en trevlig helg alla.

…för projektet att börja pumpa vatten förbi arbetsområdet. Hade detta gjorts från början hade inte området runt Råstasjön blivit så vattensjukt. Inte heller hade gångvägen svämmats över.

Men det ser tråkigt ut på den södra stranden, som om man planerar för en gräsmatta. Kan det vara så att man ska sitta där och titta på det naturliknande utloppet ta en fika. Hur blir det med fåglarna som höll till där innan byggbodarna körde bort dem? De kom tillbaks förra sommaren, efter fem år. Ska de köras bort för gott nu? Nog är det väl trevligare att höra på näktergalens sång, i stället för att titta på ett icke-porlande naturlikt utlopp. Det var dessa fåglar som kördes bort av byggbodarna.

Så nu hoppas vi att projektet planterar de träd som utlovas i Solnas ansökan till Mark- och Miljödomstolen för att få bygga om utloppet.

Arbetet med det nya utloppet från Råstasjön har nu pågått i två månader, och det inträffar konstigheter hela tiden.

Det började med att en konsultfirma tog fram beskrivningar om hur utloppet skulle bli, det var väldigt fina bilder som verkligen appellerade till vår syn på natur. Det var naturlikt. Och det fanns även med en prislapp, det skulle kosta runt 1,6 miljoner kronor. Så här skriver konsulten:

 ”Kostnaderna för föreslagna åtgärder inklusive tillståndsprocess, geoteknisk undersökning, sedimentundersökning har preliminärt bedömts uppgå till ca 1,6 miljoner kronor grovt skattat. Då ingår miljöprocess och juridiskt stöd under denna.”

Redan under domstolsförhandlingen försökte Rädda Råstasjön få klart hur Solna tänkte. Man ville prioritera fiskar, men sa inget om de fåglar som bor runt sjön och trots allt är det som Råstasjön är känd för. Solna ville till varje pris skapa en öppen väg för just fiskarna mellan Brunnsviken och Råstasjön. Det hänvisades till att man sett fiskar röra sig i dammen vid utloppet. En damm som funnits i över hundra år. Det var bara det att ingen visste om dessa fiskar verkligen kommit från Brunnsviken eller spolats ut från Råstasjön när det var stort vattenflöde genom utloppet. Vi frågade även sötvattenslaboratoriet om det är rimligt att fiskar simmar 900 meter genom en kulvert där det under större delen av året är väldigt lite vatten. De var tveksamma.

Sedan kom den offentliga upphandlingen enlig LOU som Solna hade för att få anbud. När det var dags att öppna anbud hade inget företag lämnat offert. Är det möjligt att detta borde indikerat att det kanske inte är så lätt att bygga om utloppet och få det naturlikt?

Solna resonerade annorlunda, det gäller att till varje pris bygga om utloppet. Så man börjar kontakta olika potentiella entreprenörer för att undersöka om det verkligen inte finns någon där ute som vill åta sig uppdraget. Efter ett tag fick man napp, och ett litet företag kontrakterades. Nu hade kostnaden för arbetet ökat, så avtalet skrevs på nästan fem miljoner kronor. Notera att det naturligtvis bara inkommit ett anbud eftersom andra företag tackat nej.

Till denna summa ska vi lägga alla konsultkostnader som också har varit nödvändiga, dvs allt från hjälp i samband med ansökan till domstolen för att få en vattendom, geotekniska undersökningar, projektledning etc. Så summan för projektet är snarare 6 miljoner än de 1,6 som sades initialt. Vem har godkänt denna väldigt kraftiga ökning?

Nu när det finns ett avtal så påpekade Rädda Råstasjön att det i underlaget för uppdraget fanns en konstig karta, där en stor del av Zon 5 i naturreservatet skulle användas som upplag. Zon 5 är det område där PEAB:s byggbodar stod då Arenastaden byggdes. Kartan var konstig, för i domen står att upplag till största delen ska vara utanför reservatet, och bara det absolut nödvändiga inne i det. Då vi frågade Solna om detta svarade projektledaren att det måste vara på detta sätt och att de inte kan använda upplag utanför reservatet. Men att gruset som ska användas i det naturlika upplaget minsann kommer lagras utanför reservatet.

Redan nu började vi notera att Solnas miljöinspektion letade efter hål i argumenteringen för att inte påpeka att något är fel.

Så i juli börjar själva arbetet. Området stängslas in och så ska den varsamma röjningen av sly börja. Det är den södra sidan av utloppet som det gäller, den norra sidan ska inte röras alls.

Den varsamma röjningen utförs av en 30 ton tung grävmaskin som tar bort allt i sin väg.

När vi påpekar detta till Solnas miljöinspektion så tycker de inte att det är något att påpeka för entreprenören. Utan de säger ”röjningen av sly är ju bara en liten del av projektet”. Så grävmaskinens arbete fortsätter med deras medgivande.

Efter någon dag så är hela södra sidan av utloppet en enda stor leråker och bara ett par träd lämnas kvar. På norra sida så ska naturen lämnas orörd enligt det material som Solna lämnat in till domstolen för att få tillstånd att bygga nytt utlopp. Men som syns på bilden så har stora träd avverkats på norra sidan, vilket Rädda Råstasjön anmäler till miljötillsynen i Solna.

Det svar vi får är inte riktigt vad vi hade väntat. ”För att arbetet med åfåran ska kunna genomföras behövde en del träd som växte utöver åfåran beskäras.”

Notera att nedtagningen av stora träd benämns som att man beskär dem. Det trodde vi var något man gjorde med tex äppelträd för att få dem bli kraftfullare och bära mer frukt.

När den södra sidan är rensad på i princip allt grönt så är det dags att förbereda för arbetet med att riva den gamla dammen och tömma utloppet på vatten så det går att arbeta. Detta görs genom att ett antal sandsäckar placeras så att utloppet från Råstasjön helt stängs av. Efter detta börjar arbetet med att pumpa ur vattnet från arbetsområdet. För detta ändamål placeras två pumpar i området som pumpar ur vattnet då detta är ett krav för att få gräva ur lera och jord så det går att skapa det naturlika utloppet. Men vattnet fortsätter att rinna in till Råstasjön, vilket gör att vattennivån i sjön höjs sakta men säkert. I förutsättningarna för arbetet står det att vatten ska pumpas förbi arbetsområdet, men detta sker inte. Rädda Råstasjön anmäler detta till Solnas miljöförvaltning och Länsstyrelsen.

På torsdag den 25 augusti gör Länsstyrelsen syn på platsen och påpekar att inget vatten leds förbi arbetsområdet och att projektet snarast bör åtgärda detta. Väderprognosen säger nämligen att det ska börja regna. Detta bekräftar även projektledaren på fredag den 26:e skriftligt att han ska se till att projektet gör detta. På fredagen gör även Solnas miljöförvaltning syn, och menar att allt är i sin ordning efter promenerat runt med projektledaren. Detta trots att det bara finns pumpar inne i arbetsområdet.

På helgen så börjar det regna, och den uppbyggda fördämningen brister. Det innebär att arbetsområdet fylls med vatten.

Genast skyller projektet på sabotage, vilket är förvånande, då inga pumpar fanns på sjösidan för att pumpa undan vattnet. Men att det är sabotage säger även ansvarigt kommunalråd, som även säger att det ska polisanmälas. Det drar ut på tiden och polisanmälan upprättas efter dryga två veckor då Solna säger att de har talat med projektet för att få reda på händelseförloppet.

När vi nu ser polisanmälan så är det en osannolik historia som presenteras. Anmälare är assistenten till projektledare – det är de enda två anställda i bolaget som projektleder arbetet. Och det är chefen, projektledaren, som kallas för vittne. Nedan ett utdrag ur polisanmälan.

Detta ska ha skett 15:30 på fredagen den 26:e augusti, varför det är obegripligt att Solna framhärdat att detta var anledningen till att fördämningen brister. Varför inte erkänna att arbetet med det porlande naturliknande utloppet inte utförs korrekt.

Den tillfälliga fördämningen förstärktes och vattnet pumpades ut ur arbetsområdet. Men fortfarande inga pumpar i Råstasjön som pumpar förbi vattnet varför gångvägen översvämmades på flera ställen. Nu finns det  riktiga pumpar som kan hantera de vattenmängder som behöver pumpas förbi arbetsområdet.

Arbetet har nu pågått i två månader och arbetsområdet som städades från allehanda skräp innan Länsstyrelsen kom på syn börjar nu återgå till sitt ostädade utseende.

Rädda Råstasjön noterade att det fanns dunkar slängda inne i naturreservatet med något som kallas Optispray och som blandas i diesel för att inte spridarmunstycken i motorn ska slagga igen. Detta tyder på att något tankats med diesel inne i reservatet, något som inte ska ske.

Så här står det i domen från Mark- och Miljödomstolen:

Vi påpekar detta för Solnas miljöinspektion som efter ett dygn återkommer med ett väldigt förvånande svar.

”Det stämmer att man tankar i reservatet men det är ett dieselaggregat som tankas. Ett dieselaggregat är varken en arbetsmaskin eller ett fordon utan en energikälla. Enligt domen får det därför tankas i reservatet. ”

Rädda Råstasjön rådgjorde då med Arbetsmiljöverket, och de håller med om att en elgenerator är en maskin:

Nu får vi hoppas att Miljöinspektionen i Solna läser detta och utfärdar förbud mot tankning av den dieselgenerator som står inne i arbetsområdet i Naturreservatet. Att det behövs en dieseldriven elgenerator visar på att projektet verkar vara dåligt styrt. Varför har man inte beställt att ström dras fram, så riskerna för oljespill reduceras till ett minimum?

Det är synd om Solnas natur. Ett projekt som gör lite som de vill, och en i princip obefintlig tillsyn som snarare hjälper projektet.

Just nu är allt fokus på det katastrofala arbetet med utloppet, men Solna har fler överraskningar i bakfickan.

Ni som vandrar runt Råstasjön har nog sett de röda markeringar som sitter på lövträd på norra sidan av sjön. Ett område med mycket fåglar som söker skydd och mat bland björk och ek. Inte att förglömma de olika småkryp som bor i dessa träd. Ekar räknas som de med störst biologisk mångfald.

Innan naturreservatet bildades presenterades en rapport om tallarna på norra sidan, om behovet att skydda dessa. Naturskyddsföreningen kommenterade redan 2016 förslaget på detta sätt:

Naturskyddsföreningen Solna-Sundbyberg har tagit del av Urban Ekstams rapport ”De åldriga tallarna i Sjöhagen vid Råstasjön”. Rapporten är beställd av Solna stad och daterad 28 oktober 2016.  I författarens målformulering, som i huvudsak grundar sig på tallarnas kulturhistoriska värden, står att ”det [är] relevant att i det kommande skötselplanearbetet slå fast som mål att området ska skötas på sådant sätt att livet hos Sjöhagens åldriga tallar så långt möjligt förlängs”. (vår kursivering).

Området där tallarna står är Råstasjöns mest värdefulla ur naturskyddssynpunkt, med ett stort antal växter, insekter, fågelarter och fladdermöss. Förslaget, om det genomförs, skulle innebära att ett stort antal mindre och större lövträd i detta område sågas ner eller kapas till sk högstubbar med det enda syftet att gynna tallarna.

Det ska bli intressant hur Solna går vidare med detta beroende på hur det överklagande som finns nu utfaller. Ska dessa tallar skyddas som mest ser ut som julgranar på Tjugonde Knut, eller ska det stora djurlivet prioriteras som Råstasjöns område är känt för.

Vi tycker det räcker med ingrepp nu i naturreservatet för att anpassa det till människor. Se i stället till att återställa det som skadades i samband med att Arenastaden byggdes.

Hur är det ens möjligt att någon skulle ha tagit sig fram till pumpen som var placerad på norra sidan. Att ta sig igenom buskaget med alla fällda träd och komma fram till pumpen den vägen låter inte troligt. När den den placerades ut eller flyttades användes grävmaskinens skopa för att flytta människorna över ån. 

Att ta sig över ån i gyttjan låter inte heller sannolikt. Vi var flera som såg killarna försöka utan att lyckas ta sig över.

Sen kan den lilla pumpen knappast ha haft kapacitet att klara av att hålla vattnet borta. En smal slang på norra sidan kan omöjligt transportera de vattenmängder som kom från sjön.

Att en bidragande orsak till översvämningen är att det regnade för några veckor sen känns inte heller så realistisk. Det regnet borde ha sjunkit undan nu, alternativt transporterats via pumpen till Brunnsviken.

Om nu pumpen var så effektiv så borde entreprenören bara slagit på den igen och fortsatt med samma pump. Men nu har de tagit in stora pumpar med grova slangar. Ändå är sjön översvämmad.

Det märkligaste i den här historien är ändå valet att vänta med polisanmälan.Om entreprenören har bekräftat sabotage på utrustningen så borde de göra en polisanmälan direkt. Att plocka bort all utrustning först och ersätta den med annan kraftigare och sen polisanmäla. Vem gör så? Dessutom har de gått flera veckor sen händelsen och det är fortfarande inte anmält. Vad ska polisen göra åt en anmälan om sabotage när anmälan görs först efter att  den förmodade brottsplatsen är helt förändrad.

 Finns inga bevis alls kvar på platsen för att något kan ha hänt. Misstänker att det är meningen också.

Likaså är det besvärande för projektet att Länsstyrelsen vid sin tillsyn den 25 augusti påpekade att de måste börja pumpa vatten förbi arbetsområdet eftersom Råstasjön håller på att svämma över. Detta bekräftades av projektledaren skriftligt den 26:e. Och i helgen kom regnet som gjorde att gångvägar svämmade över.

Det är därför som vi har en översvämmad sjö, där vattennivån är nästan fyra decimeter över det normala. Vad har vi gjort att förtjäna dessa amatörer i vårt naturreservat.

Då ett naturreservat bildas skrivs det ned regler som kommer att gälla i reservatet framöver. Dessa ska vara garanter för att reservatet får det skydd som det ska ha beroende på typ av reservat. Reservatsreglerna för Råstasjön säger bland annat att man inte får borra i reservatet utan att ha fått dispens för detta. Denna dispens ges av Solnas Miljönämnd. Då en dispens ges har tex miljöorganisationer tre veckor på att ta ställning till om det är en bra dispens, eller om man ska försöka stoppa arbetet genom att överklaga beslutet.

I går fredag (2 september) så noterade vi att en bil kom med en stor markborr och ställde upp sig inne i reservatet.

Vi kontaktar då Solnas Miljöförvaltning via e-post och skickar med bland annat bilden ovan. Parallellt med detta försöker vi få kontakt via telefon. Vi får kontakt först efter det att Solna stad stängt för veckan, och svaret vi får är förbluffande.

Hej

Tack för ditt mejl. Det krävs ingen dispens eller tillstånd enligt föreskrifterna för naturreservatet att genomföra borrning. Vår bedömning i dagsläget är att det inte finns något behov av någon tillsynsåtgärd.

Med vänlig hälsning,

L B

Miljöinspektör

Svaret förvånade oss mycket, bland annat eftersom det står i föreskrifterna att man inte får borra i naturreservatet. För två år sedan gjordes det provborrningar utan tillstånd bredvid minigolfbanan och då gjorde minsann miljöförvaltningen inspektion på plats. Vi kommer naturligtvis gå vidare med detta, men så här står det i reservatsreglerna: