Råstasjön är inte bara en enslig liten grön fläck på stadskartan. Råstasjön är en unikt rik urban fågelsjö där det häckar dubbelt så många fågelarter (50-60) som i den kanske mest berömda urbana naturen, Central Park i New York, där det häckar knappa 30 fågelarter. Om Rädda Råstasjön-nätverket lyckas med sina försök att skydda denna lokala juvel kommer det även hjälpa svensk naturvård i stort. Varför då? kan man fråga sig. Jo, ett antal hotade djurarter lever nämligen i Råstasjön och fortplantar sig där. Räddar man Råstasjön slår man alltså ett slag för nationellt hotade djur.

Det blev ännu mer relevant idag då Artdatabanken precis presenterade den nya och reviderade rödlistan. Rödlistan är vetenskapens mätinstrument för hur biologiska mångfalden mår. Om en art är hotad blir den upptagen på rödlistan (läs om olika hotkategorier på Wikipedia eller läs mer om det globala rödlistandet som IUCN gör).

Av alla Råstasjöns häckfåglar har silltrut, brunand och mindre hackspett varit rödlistade sedan tidigare. Men, när nu Artdatabanken tar tempen på svensk natur igen visar det sig att ännu fler fågelarter som häckar eller vistas vid Råstasjön har blivit rödlistade. Tyvärr har hackspetten gröngöling (1) blivit rödlistad. Häckar vid Råstasjön (se Jan Ytterbergs bilder på nyligen flygga ungar från Råstasjön 2013 på artportalen.se). Duvhök (2) häckar vid Råstasjön och har nu blivit rödlistad. Sävsparv (3) häckar i sjöns vassar, rödlistad och rödlistad har även stare blivit (4) som häckar vid och omkring Råstasjön.

Flera andra arter vilka använder sig av Råstasjön, och dess omgivningar, har också blivit rödlistade. Detta gäller vår största hackspett och en av de fågelarter som kan få det att spritta i benen på vilken naturintresserade engelsman som helst; spillkråka (5). Det gäller även de exostiska små skäggmesarna (6), vår minsta fågel kungsfågeln (7), buskskvätta (8) och den vackra gulsparven (9).

Så vips, i ett trollslag ökade vikten av Råstasjön ännu lite mer då området fick fyra till rödlistade häckfåglar, och de ytterligare fem fågelarterna som använder sig av sjön utanför häckningstid. Allt det här är så klart sorgligt. Men det visar samtidigt på vikten av att miljöer som hyser hotade arter är idag viktigare att skydda än det någonsin varit tidigare.

Text av Johan Lind

I söndags ordnade Naturskyddsföreningen Solna-Sundbyberg och Nätverket Rädda Råstasjön en städdag vid Råstasjön. Då frågar man sig: Är det inte Solna stads ansvar att hålla rent på kommunal mark vid Råstasjön och nog borde väl PEAB hålla ordning kring de 180 byggbodar som man med kommunens goda minne ställts upp på strandskyddat område? Det tycker vi också, men verkligheten är en annan.

Vi räknar med att Solna kommer göra en inspektion av vad PEAB har gjort, och agera i enlighet med detta.

Mängder med hushållssopor, snabbmatsförpackningar, ölburkar, gamla textilier och dunkar med gamla kemikalier låg i dungarna mot Friends arena. Vi plockade upp plastpåsar ur vattnet och fiskade upp trasiga glasflaskor ur sumpskogen. Två sjuåriga flickor samlade ihop en jättesäck med metallskrot, som de stolt bar iväg och sopsorterade. Som medborgare tänker man sig att Solnas styrande borde vara tacksamma för de frivilliga krafter som helt oavlönat arbetar för att försöka röja upp en del av detta sopberg? Men nej, alliansens politiker raljerar över medborgarnas engagemang, gör sig lustiga över det civila samhällets insatser.

Hur kan det komma sig att barn, studenter och pensionärer som bryr sig om sin närmiljö och värnar ett litet utsatt rekreationsområde är så provocerande för den styrande alliansen i Solna? Så till den milda grad upprör det att Solnas allians lägger undan andra ärenden de hade på sitt bord denna måndag förmiddag. Det heltidsarvoderade kommunalrådet tillika ordföranden i Tekniska nämnden rensar kalendern och åker under måndagen tillsammans med två allianskollegor ut från stadshuset för att ”städa upp” efter denna så stötande städdag. Under ivrigt fotograferande, twittrande och bloggande tar de bilen till återvinningsstationen med ett par påsar sopor. Dessa påsar hade ju aldrig behövt plockas ihop från första början om kommunen sett till att sköta den städning som är just Tekniska nämndens ansvar.

Hotande regnmoln tornade upp sig under morgonen, men solen bröt igenom och det blev en varm och vacker dag, perfekt för att samla skräp vid Råstasjön. Ett glatt och entusiastiskt gäng dök upp vid samlingsplatsen öster om Råstasjön, vi promenerade sedan runt sjön med sopsäckar.

Efter en timme hade vi fått ihop ett antal fulla säckar som ställdes vid återvinningsstationen på Sjövägen.

Städdagen avslutades med fika som Nätverket Rädda Råstasjön bjöd på.

Naturskyddsföreningen Solna-Sundbyberg arrangerade städdagen tillsammans med Nätverket Rädda Råstasjön.

Foto: Maria Thiessen

Nätverket Rädda Råstasjön ordnar tillsammans med Naturskyddsföreningen i Solna-Sundbyberg en städdag vid sjön och omgivningarna. Ta med egna handskar och ha gärna på dig gummistövlar, eftersom det finns en hel del skräp i strandkanten och i sumpskogen. Nätverket ordnar sopsäckar och fika. Vi träffas kl 10 vid återvinningsstationen (vid Sjövägen 2). Till samma plats kommer vi sedan åter och sorterar upp soporna så långt det är möjligt.

Om du har Facebook finns en inbjudan till städdagen här.

Det blev en riktigt härlig vårdag vid Råstasjön, med vitsippor i massor…

…en nykläckt andfamilj…

…och en majestätisk koloni med pestskråp på den södra sidan!

Om det tänkta bostadsområdet vid Råstasjön byggs kommer känslan av vild natur att försvinna vid stora delar av Råstasjön. I stället för att befinna sig i ett brokigt naturområde med stor artrikedom kommer man i stället ha den känslan att befinna sig på någons bakgård.

Skriv på namninsamlingen och sprid gärna länken vidare!

Skriv under Rädda Råstasjön!

Foto: Maria Thiessen

På onsdag 15 april börjar vårens fågelvandringar runt sjön. Datum; 15/4, 29/4, 13/5, 20/5, 3/6. Klockan 11-13 (20/5 är det kl 18.30). Samling på parkeringen som tillhör Solna tenniscenter, Sjövägen. Ligger vid Råstasjöns nordvästra hörn. Pris 60 kr. Ett samarbete med Studiefrämjande och Stockholms Ornitologerna. Mer info www.gigisahlstrand.se.

Gigi beskriver sig själv så här:

Sommaren 2012 lämnade jag ett bra och tryggt jobb i IT branschen för satsa på min hobby, fågelskådning – det roligaste som finns! Det är nog ett av de modigaste och bästa beslut jag tagit i mitt liv :-)! Det finns få professionella fågelskådare i Sverige och jag är  den enda kvinnan. Bland annat för mitt engagemang att stötta nybörjare att komma igång med fågelskådning, främst kvinnliga skådare, fick jag SOF:s fina utmärkelse ”Silvertärnan” år 2010. I februari 2009 tog jag initiativet starta det kvinnliga nationella nätverket Rapphönan som har bidraget till många nya skådare och fått stor publicitet i media, www.rapphonan.se. Det prestigefulla ”Rosenbergpriset” fick författarkollegan Eva Stenvång-Lindqvist och jag år 2012 för boken ”Börja skåda fågel”.

Nu jobbar jag heltid med fågelskådning och leder och guidar grupper, har kurser, studiecirklar, föreläser &  föredragshållare, är återförsäljare av kikare och vissa tillbehör  samt har ett samarbete med Swarovski optik och Gunnar Olsson Foto. Är en populär reseledare i Avifauna med både resor inom och utanför Sverige.  Jag är även föreningsaktiv och  sitter i flera styrelser bl a  som vice ordförande i Stockholms Ornitologiska Förening (StOF), ledamot i Mälaröarnas Ornitologiska Förening (MOF) och i Club300 samt i SOF:s Fågelintressekommitté.

På måndag 13 april kommer ett ärende upp i Solna Kommunstyrelse. Förslaget som ligger skulle innebära att Solna ska ersätta Råsta Holding med ny mark eftersom länsstyrelsen tagit bort ett kvarter i den planerade bygget. Som vi skrev tidigare, (M)an lade sjön i pant.

I Aktieägaravtalet finns det ett antal intressanta punkter. Ingen av dessa kan användas som underlag för att Solna ska erbjuda annan mark i stället för den som länsstyrelsen har undantaget i sitt godkännande. Det skulle vara mycket intressant att få veta på vilka grunder Solna tagit fram ett så generellt förslag där KS ska godkänna en carte blanche för en tjänsteman att efter eget gottfinnande byta mark.

Alla parter måste vara medvetna om att det inte fanns godkända byggplaner för hela området, vilket klart framgår av punkten 1.3.6 ”marken övertas i befintligt skick”.

Finns det hemliga överenskommelser som står över aktieägaravtalet, var finns det då det underlag hos Solna där det klart framgår att Solna ska kompensera Råsta Holding om viss mark inte kan byggas. Hur stort område har Solna i så fall lovat (garanterat) att det ska gå att bygga på, och hur kunde man i så fall göra det innan saken varit prövad.

Punkten 1.3.6 innebär ju att all mark tas över i befintligt skick, det måste ju även betyda om det är möjligt att bygga eller inte. Vi ska vidare tänka på att alla i Råsta Holding med sin bakgrund inom byggnation borde varit medvetna om att det kan vara områden som det blir omöjligt att bygga på.

1.6.1 är lite konstig, borde inte exploateringen även vara bra för Solnas innevånare?

1.6.4 Talar emot att Solna ska kompensera Råsta Holding. Det står ju klart att om man ska kunna bygga om man har lagakraftvunna detaljplaner och bygglov. I dagsläget finns ju inget av dessa på plats. Länsstyrelsen har i sitt godkännande sagt att ett kvarter ska tas bort, då det ligger helt i deponin. Detta gör ju att om länsstyrelsens beslut skulle vinna laga kraft, har just detta kvarter aldrig fått lagakraftvunnet bygglov, varför det inte finns anledning att kompensera.

foto Lars G. Lindström

Viscum album, så heter mistel på latin. Den är inte lätt att upptäcka när träden väl börjat grönska, men just nu kan den ses på två ställen vid Råstasjön. I ett av de ännu nakna träden på gångvägen, riktning arenan och Nisses stig, växer på vänster sida (sjösidan) en frodig mistel. Denna mistel får nog vara ifred, men den andra lever farligt. Den befinner sig nämligen på sjöns norra sida i västra kvarteret, en plats där kommunen avser bygga. Ja, man vill ju bygga trots att en inte obetydlig del av byggnationen hamnar på strandskyddat område. Trots strandskydd, trots protestlistor från över 22 500 människor, trots Världsnaturfondens vädjanden, trots naturskyddsföreningens och ornitologiska föreningars vädjanden, trots att marken – gammal deponi – måste saneras, trots att sjön är det tättbebyggda Solnas sista lilla grönområde och; trots att misteln är fridlyst?

Den fornnordiske guden Balder, den bäste av asar, dog när en pil av mistel sköts mot honom. Hans mor, Odens hustru Frigg, hade tagit löfte av alla väsen i naturen att de aldrig skulle skada hennes son. Det heliga löftet gavs, men den oansenliga misteln glömdes bort. Versionerna varierar; kanske såg hon inte misteln, kanske tyckte hon att den unga misteln var för ung för att avkrävas en ed. Den onde Loke blev emellertid varse att misteln gav honom möjlighet att skada och döda Balder. Han gjorde en pil av misteln och övertalade Balders blinde bror Höder att skjuta pilen. Eftersom den blinde Höder inte kan sikta, hjälper Loke honom. Gudarnas lek – oskyldig eftersom den skulle vara ofarligt att skjuta mot Balder – blir den gode Balders död.

Nu växer den oansenliga och fridlysta misteln i ett träd i västra kvarteret. Betyder det att man inte får/kan bygga där? Man skulle vilja vädja till misteln att den nu ställer sig i det godas tjänst och hjälper oss att bevara den lilla rest av natur och grönska  som ännu finns kvar.

Ann Bell