Den som tog en morgonpromenad runt Råstasjön för ett par veckor sedan kunde göra en märklig upptäckt. Samtliga affischer från nätverket Rädda Råstasjön var nedrivna, liksom Miljöpartiets.
Susanne Nordlings ansikte skymtade i några papperskorgar; Miljöpartiet skulle alltså osynliggöras nere vid sjön, men vandalerna hade varit slarviga. Samma morgon pryddes gångstigarna av bilder på herrar Edholm och Ekegren. Leende lovade de att inrätta ett naturreservat vid sjön (fast först vill de ju bygga 700 bostäder, parkeringshus och förskola och till stor del på strandskyddat område).
Men detta vet ju de som följer kampen om Råstasjön – att Folkpartiet vill sitta på flera stolar och allra helst på de stolar som står i stadshusets fullmäktigesal.
Hur kommer det sig nu att samtliga affischer från Rädda Råstasjön – lagligt uppsatta på av kommunen tillhandahållna anslagstavlor – alltid försvinner? Det är ett litet mysterium. Kanske märker inte gångtrafikanter vid sjön, eller vid Solna Centrum, att de försvinner. Det beror i så fall på den envishet som präglar nätverket Rädda Råstasjöns allra trognaste supportrar. Fastän mer än 80 år fyllda går de sina dagliga rundor och om en affisch slitits ner, sätter de snabbt en ny på plats; vilka hjältar! Herrar Granfalk och Ekegren har små staber av folk som klistrat hela stan full av borgerlig allianspropaganda. Alldeles väldigt stor kassa tycks moderaterna ha, stolpar och räcken lyser ljusblåa.
Tack och lov så är det inte antalet affischer som vinner ett val – det är röster! Över 21 000 människor har med sina namn på nätverkets listor talat om för politikerna att de inte vill ha mer byggnation vid sjön! Att nätverkets affischer, som predikar samma budskap, ständigt försvinner är ett mysterium. Man kan naturligtvis tänka sig flera förklaringar. Det kunde vara rena tillfälligheter som gör att just nätverkets affischer konsekvent rivs ner. Eller så finns det de som tycker att affischerna är fula och föredrar att se Granfalk och Ekegren t ex. Det kunde också vara så att affischerna från Rädda Råstasjön ses som farliga – de uppmanar ju folk att tänka sig för när de röstar! Vill de behålla ett litet och ömtåligt grönområde – en pärla enligt Världsnaturfonden – kan de inte rösta på den styrande alliansen. Moderater, folkpartister, centerpartister och kristdemokrater röstade nämligen alla enhälligt för att bygga på strandskyddat område – så dessa partier bör man undvika i kommunalvalet. Detta ska folk inte påminnas om. Är det så de tänker, de som ständigt sliter ner affischerna från Rädda Råstasjön? Svårt att veta. Mysteriet kvarstår.
Och ett mysterium för välbetalda politiker är det säkert att människor, utan någon som helst ersättning, traskar runt i stan och envist ser till att hålla Rädda Råstasjöns budskap levande.
Ann Bell – Nätverket Rädda Råstasjön
Samma sorliga odemokratiska erfarenhet tyvärr.
Yttrandefrihet, demokrati o medborgardialog
är inte något som ses med blida ögon av makthavarna i det dunkla o mörka blå Solna.
Folkpartiet Liberalerna står upp för ALLAS rätt till att uttrycka sin mening! Vi står för de beslut vi tagit och vi respekterar att andra inte tycker som vi. Som ordförande för Folkpartiet Liberalerna i Solna har jag tyvärr vid ett flertal tillfällen varit tvungen att polisanmäla vandalisering av våra affischer. Vår valstuga har vandaliserats och till och med tömts, vi vet hur det är att hindras från att sprida vårt budskap.
Du talar också om välbetalda politiker. De flesta aktiva är fritidspolitiker och gör detta på fritiden och ideellt!
Ann, vi respekterar din åsikt och sprider inte illvilliga rykten om dig eller går till personangrepp, varför kan inte du göra detsamma?
Kära Marianne, Personangrepp vare mig fjärran och om du läser min text ser du heller inte något sådant. Jag konstaterar bara att Rädda Råstasjöns affischer gång efter gång rivs ner från anslagstavlor där övrigt material sitter kvar. Vår räddning är de oförtröttliga entusiaster som dag in och dag ut traskar runt och ser till att sätta upp nya när så behövs.
Vem som river ner, vet vi faktiskt inget om. Det var därför jag ville kalla fenomenet ett mysterium. Att hitta Miljöpartiets stora affischer nedtryckta i en papperskorg var dock deprimerande. När det hände, den där morgonen för snart två veckor sedan, ringde jag omedelbart till kommunen. En tjänsteman i chefsställning lovade att framföra till samtliga partier att vandalisering inte hör hemma i en demokratisk valrörelse. Vi skulle alla förlora på ett politiskt klimat, där vandalisering och förstörelse tillåts fortgå. Det är min och naturligtvis också din övertygelse.
Vad gäller politikerlöner så vet jag också att många nu i valrörelsen arbetar ideellt. Men inte alla. Och några, med mycket goda löner, ser till att Solna är fullkomligt nedlusade av affischer. De har – tyvärr – också sett till att det som borde vara saklig information från Solna kommun, nämligen den av oss alla bekostade tidningen Solnanytt, blivit ett rent propagandanummer för den styrande borgerliga alliansen. Kommunrevisorerna lär få titta på denna skrift, som lägligt hamnar i solnabornas brevlådor i valveckan. Så får kommunens pengar inte användas!
Jag hoppas verkligen att nätverket Rädda Råstasjöns affischer lämnas ifred. Vi har, menar jag, sakargumenten på vår sida. Det räcker gott för oss.
Vänliga hälsningar,
Ann
Tack för lektionen i klassisk härskarteknik! Att inleda ditt svar med ”Kära Marianne” visar att du ser ner på mig och anser dig veta bättre. Som sagt, jag respekterar din åsikt och tänker försvara ALLAS rätt att yttra sig.
Att en hälsningsfras, uppriktigt menad som vänlig och artig, tolkas som uttryck för härskarteknik, är besynnerligt. I fortsättningen får jag således avstå från hälsningsfraser, trots att det i min generation är något som sitter i ryggmärgen. Risken att missförstås är betydande. För klarhetens skull vill jag understryka att jag inte alls ser mig som bättre vetande. När det gäller frågan om Råstasjön är jag dock övertygad om att Rädda Råstasjön vet bättre. Nätverket är i gott sällskap. De sakkunniga på Stockholms universitet, professor Magnus Enquist och docenten Johan Lind, liksom Världsnaturfonden, menar att det inte går att förena alliansens bygge med ett naturreservat. Det jättebygge, som de borgerliga klubbade igenom den 16:e juni är nämligen ett nytt Filmstaden! Så stort är det; alls inte en obetydlig inskränkning i naturen , som det har framställts.
Man avser att bygga också på strandskyddat område – en helt galen tanke om man menar allvar med naturskydd. Men i sakfrågan får jag inga svar från dig. Det handlar i stället om en hälsningsfras som du valt att tolka som nedsättande. Trist. När Solnanytt damp ner i våra brevlådor fick vi också till vår stora förvåning läsa att “nu är detaljplanen för Råstasjön klar”. Men det är den ju inte alls. Länsstyrelsen har tagit in detaljplanen för granskning – d v s tillfälligt stoppat den – och ett stort antal sakägare och organisationer har överklagat planen. Men Solnanytt, en informationstidning som samtliga boende i Solna finansierar med sina skattepengar, mörkar i denna fråga och vill få det att framstå som ett icke-problem, som klappat och klart. Det är vad jag kallar härskarteknik!
Läste i några sorts memoarer av Vilhelm Moberg om hur han vräkte restupplagan av sitt förstlingverk ”Ville i Momåla” i Råstasjön. Tänk om man kunde dyka och plocka upp några förstaupplagor. För övrigt hoppades han att det skulle vara preskriberat.
Härmed bevisat att Råstasjön är en litterär sjö
Nils! Bra att du skrev och påminde om att Vilhelm Moberg har kastat böcker i Råstasjön. Detta pratades det om när jag växte upp i Råsunda.Mina farföräldrarbodde under många år vid Råstasjön.
Läs i länken under Bokrecension en författare som aldrig gav upp sin dröm
mer om Vilhelm Moberg och Råstasjön.
Tänk att min barndoms Råstasjön och den kände författaren Vilhelm Moberg har en historia tillsammans!
http://robertsvensson.nu/tag/forfattare/