Arbetet med det nya utloppet fortskrider, men det går inte fort. Något som bekymrar oss i Rädda Råstasjön är att det verkar som om man använder plast i byggnationerna. Hör det verkligen hemma i ett naturreservat? Sedan häller de på något som ser ut som kletig cement, som rinner ner efter kanterna.

Finns det någon byggkunnig person som kan bringa lite klarhet i vad de gör, och varför det ska behövas plast mm?

Rädda Råstasjön var inne på arbetsområdet idag. Främsta orsaken var att vi träffat en man som sa sig ha sett en död häger i ån. Han var mycket upprörd, både över bygget och hur fåglarna behandlas.

Vi hittade ingen häger men såg några ansamlingar med grå massa som kanske kan ha tolkats som en häger. Det såg varken hälsosamt ut eller något som kan förväntas finnas i marken. Det är rätt skräpigt inne på området. Vore intressant att veta hur dessa föroreningar har tillförts vårt naturreservat.

Sluttningen mot ån är inte stabil det kommer krävas mer än gräs för att få jordmassorna att ligga still. Tänk vad det sly som fanns tidigare var värdefullt, med det togs ju bort med brutal kraft.

Vi noterade även vattennivån i Råstasjön nu när det gått ett dygn sen regnet. Det har ökat med en hel enhet trots att Sundbyberg har stängt av flödet från Lötsjön. Det är mycket vatten i ån. Verkar vara två pumpar som går hela tiden och pumpar vatten över vallen. Ser inte ut som det hjälper, blir snarare mer vatten. Måste rinna in någonstans från Råstasjön trots säckarna. Blir svårt att arbeta med utloppet då arbetet ju ska ske utan vatten i ån.

Vi har inte sett någon aktivitet vid arbetet mer än korta stunder. De verkar inte jobba med dammen på dagtid. Om det ska vara klart inom tre månader så är det läge att börja göra något! Har redan gått en månad.

Rädda Råstasjön fortsätter hålla koll – det behövs verkligen. Tipsa oss gärna om ni ser konstigheter.

Råstasjön är känd som en av Mellansveriges främsta fågelsjöar, och definitivt den som är mest centralt placerad. För hundra år sedan sattes det upp ett dämme vid utloppet för att hålla vattennivån stabil. Initialt var det av trä, men ersattes senare av ett i betong.

Tack vare detta har många sjöfåglar haft Råstasjön som sin favorit, framförallt de som har sina reden i vattenytan. De vill ju inte ha fluktuerande vattennivåer.

Nu byggs utloppet om, för att främja fiskarna och musslorna, men väldigt lite sägs om sjöns stora kändisar – fåglarna. Kommer Råstasjön vara lika populär i framtiden, eller blir det en parksjö liksom Lötsjön med väsentligt mindre varierat fågelliv.

Och hur kommer det gå för den ensamma hägern som stannat kvar vid Råstasjön de senaste åren? Den sökte ju sin föda här där grävmaskinen far fram.

Råstasjön är väl framförallt känt för sina många olika fågelarter. På vintern har vi ju de övervintrande gråhägrarna i sydvästra hörnet.

På norra sidan har vattenrallen sina domäner och det är många som reser långväga för att se rallen.

Nu finns det en handfull ungar som vi känt till ett par veckor, och nu när det dokumenterats i Artportalen kan vi gå ut med det publikt.

Låt oss hoppas att ombyggnaden av utloppet, som bland annat kommer ge framtida fluktuationer av vattennivån, inte kommer skrämma bort Råstasjöns vattenrallar.

Vill du se bilderna, klicka på bilden nedan.

Utloppet ska enligt Solna byggas om för att bli ett porlande naturlikt utlopp. Nu har entreprenören stängt av utloppet vid gångvägen. Detta ska tydligen vara nödvändigt för det planerade arbetet. Men nu har Råstaån förvandlats till ett dike med stillastående vatten som börjar lukta. I träden som finns kvar håller den ensamma hägern till. Flyttar oroligt mellan olika träd och undrar vad som håller på att hända med hans fiskevatten.

Runt ån skulle den enligt det Solna sagt till Mark- och Miljödomstolen utföras försiktig gallring av sly, men träden skulle behållas. Enligt definitionen är sly mindre träd och buskar som har en diameter om maximalt 10 cm i brösthöjd.

Det vi ser efter Råstaån är en veritabel massaker där det på södra sidan finns en par träd kvar, som alla är skadade av de maskiner som används vid röjandet. Det ligger även stockar kvar av väsentligt större träd.

Det finns även ett par små rörhönor som troligen är från andra kullen som förtvivlat skriker på hjälp i Råstaån. Deras bo verkar ha förstörts.

I Råstaån är det ett färgglatt skimmer på ytan, som om det är petroleumprodukter som ligger som en film. Och det luktar allt mer.

Kommer projektet kunna slutföras som planerat? De arbetare som vi talat med har uttryckt tveksamhet om att det är genomförbart. Det kommer i alla fall inte bli ett porlande utlopp.

Till Mark- och Miljödomstolen sa Solna att alla träd på norra sidan ska sparas.

Det finns odlingslådor som väl var tänkta att förgylla reservatet samt ge intresserade personer möjlighet att få en liten jordlott att odla på. Men vad är det som odlas egentligen.

Tänk om vår kommun kunde underhålla reservatet och ordna till det som förstördes redan då PEABs byggbodar kom upp, i stället för att hitta på nya saker att göra.

Så här kommer ett par bilder från idag på morgonen, trevligt att se en så pigg hare.

För åtta år sedan ville Solna bygga 1800 lgh vid Råstasjön. Efter en allmän opinion minskades det till 800, där Länsstyrelsen tog bort 100. Men i juni 2014 beslutade de styrande att det skulle byggas 700 på stränderna till Råstasjön. Detta stoppade Mark- och Miljööverdomstolen 2016.

Pehr Granfalk invigde de nya naturreservatet i juni 2018, det skulle bli ett vasst reservat.

Solna vill bygga om utloppet för att göra det lättare för fiskar att vandra mellan sjön och Brunnsviken, via en kilometerlång tunnel……

I samband med att kommunen fick tillstånd om att bygga om utloppet, fastslogs det att området skulle hanteras med silkesvantar – allt för att inte skada reservatet. Bland annat skulle eventuellt sly röjas med varsamhet och träden skulle sparas.

Det vi ser nu är en veritabel massaker av naturreservatet. Vem i Solna har godkänt detta?

I ett informationsmeddelande på Solnas hemsida står det ”Ny passage för fiskar ska förbättra vattnet i Råstasjön”, och sedan kommer det lite information. Det ska bli ett porlande utlopp där man kan se fiskar simma upp till Råstasjön från Brunnsviken. De ska simma i en kulvert som är 1 km lång, och där set oftast inte är speciellt mycket vatten.

När det är större vattenflöde är det med stor sannolikhet så starkt flöde att fiskarna inte kommer orka simma hela vägen då det inte finns några ställen att vila sig på. Är det någon som tror att fiskar kommer simma hela vägen upp till Råstasjön?

Sedan kommer en passus som är väldigt förbryllande med uttalande av Solnas limnolog. Vattnet i Råstasjön ska bli bättre, och det är det hundratal musslor som hon och hennes kollegor flyttat från det nuvarande dämmet in i Råstasjön där de ska arbeta med att rena vattnet i Råstasjön. Ett par hundra.

Våren 2017 publicerades en vetenskaplig rapport om statusen för musslorna i Råstasjön, och det framkommer i den att det finns runt 5 miljoner musslor i Råstasjön. Dessa har idag en kapacitet att filtrera hälften av vattnet varje dygn. Var det ett par hundra som flyttats? Vill du läsa rapporten så finns den här

Sedan kommer det nya utloppet tillåta att sjöns vattennivå tillåts variera, vilket ska vara bra för fåglarna. Undrar om de sjöfåglar som häckar med sina bon i på vattnet kommer tycka det? Vad händer om det blir fluktuationer på nivån när sothönor ligger i sina reden? Kommer vattenrallen vara kvar, eller jagas den bort?

Råstasjön har idag en stabil vattennivå sedan snart hundra år, som är en stor del i att sjön är så attraktiv för fågellivet. Under såväl samrådet kring ombyggnaden, som under domstolsförhandlingarna hävdade Solna hela tiden att vattennivån kommer bli lika stabil som nu med det nya utloppet – var det bara ett spel för gallerierna?

I dagens Mitt i kan vi läsa en artikel om pilen som togs ned, trots att det hade räckt att ta bort den angripna grenen. I reservatsreglerna står det att nedtagna träd ska sparas i faunadepåer inom reservatet, men stammen och grenarna kördes snabbt bort. Att den forslades bort så snabbt beror naturligtvis på att den inte var angripen, utan frisk.

Vad vill egentligen Solna med reservatet? Ska det bli park på södra sidan utan några levande djur. Hur tänker man då man tar ner en fågelholk och lägger på marken…..

För snart fyra år sedan presenterades ett förslag från Solna att bygga om utloppet från Råstasjön. I stället för det som varit på plats i snart hundra år ska ett öppet porlande utlopp byggas. Det görs för att fiskar ska kunna vandra fritt från Brunnsviken till Råstasjön. Man tror på detta sätt att det ska bli färre småfisk då det kommer abborre och gädda till vår sjö för att fortplanta sig och äta.

Man kan ju fråga sig hur dessa fiskar ska välja att simma in i en svart kulvert på nästan en kilometer, men det är en annan fråga. Sedan är ju småfisken rätt så viktig för Råstasjöns nuvarande innevånare – fiskätande fåglar. Men detta har inte Solna tittat på konsekvenserna av.

I samband med att projektet inleddes var det ett samrådsmöte i fullmäktigesalen. Solna presenterade då sitt förslag, ja det var naturligtvis en konsult som presenterade. Under detta möte framfördes det vikten av att göra detta, och att det skulle vara ett begränsat område som skulle användas runt utloppet. I princip området mellan gångvägen – i folkmun kallad Nisses stig och ner till utloppet. Det skulle vara mycket begränsat med upplag inom reservatet för att inte förstöra.

Det hela gick sedan till en ansökan om att få en vattendom, och detta hanterades av Mark- och Miljödomstolen i Nacka tingsrätt. Domstolsförhandlingar hölls i stadshuset och det var syn på plats vid Råstasjön.

Beslutet av domstolen, baserat på det material som Solna kom in med och de synpunkter som bland annat Rädda Råstasjön hade under domstolsprocessen ledde till att Solna fick tillstånd att bygga om utloppet.

Men nu då upphandlingen av entreprenaden för att göra arbetet presenterades har vi noterat att specifikationerna inte är i enlighet med domslutet. Under samrådsprocessen och förhandlingarna i domstolen så framförde Solna hela tiden att störningen på naturreservatet skulle bli minimalt och att upplag mm skulle vara utanför reservatet. Detta finns även med i domslutet som kan laddas ner.

Trots detta så visar kartunderlaget på att upplaget ska vara inne i reservatet. Och det ska tom köras in byggbodar till området där PEAB hade sina byggbodar då arenan byggdes. Att på detta sätt flagrant låta bli att följa domen, och utsätta det sköra reservatet för ytterligare förstörelse är obegripligt.

Sammantaget kan vi notera att Råstasjön på intet sätt är räddad – Kampen måste gå vidare för att Rädda Råstasjön.