Brunnsviken är kraftigt övergödd och åtgärder måste till för att förbättra vattenkvalitén, vilket även finns reglerat i ett direktiv från EU. Men är verkligen alla medel tillåtna för att uppnå en bättre kvalitet på Brunnsviken, även sådana åtgärder som bara ser ut att vara bra, men som inte kommer göra någon skillnad?

Är det rimligt att bygga en stor dagvattendamm för många miljoner av Solnas skattepengar för att i bästa fall rena 0,2% av det som årligen tillförs Brunnsviken? Förra året fick Solna en offert på arbetet. Den slutade på 7,3 miljoner, plus eventuella tillägg. Om vi räknar med att det blir det normala tillägget för byggen så kommer slutsumman snarare bli närmare 8,5 miljoner. Av detta kommer Solna få bidrag från staten med 1,6 miljoner. Vi Solnabor ska med andra ord betala 7 miljoner för något som innebär att några av de största pilarna runt Råstasjön tas ned, och det byggs en damm på vår stora gräsmatta. En damm som för det mesta kommer vara ett illaluktande dike.

Det är svårt att förstå logiken i det som Solna vill göra nu, det är svårt att förstå hur MP kan stå bakom detta, ett parti som hela vägen kämpat för att rädda Råstasjön. Varför sviker de nu?

Om detta är det vassa reservatet som Pehr Granfalk talade om på invigningen av naturreservatet för snart två år sedan, då vill vi inte ha något vasst reservat.

Klicka på bilden och läs den bistra sanningen om dagvattendammen vid Råstasjön, speciellt om du sitter i Tekniska Nämnden och ska vara med och fatta beslut på torsdag om att gå ut i en ny upphandling för att bygga dammen.

Låt oss slippa en onödig damm, lägg pengarna på något som gör skillnad för oss som bor i Solna i stället.

Solna och Stockholm har dokumenterat hur de nu går all-in för att rädda den övergödda Brunnsviken, men är allt som görs verkligen så bra, eller är det bara skådebröd?

Det näringsämne som är begränsande för övergödning i Brunnsviken är fosfor. Totalt tillförs Brunnsviken 2500kg fosfor per år. Av detta är det 89% som frigörs från botten (2200 kg/år). Åtgärder för att drastiskt minska detta genom aluminiumfällning har utförts under 2019.

Enligt handlingarna bedöms det vatten som rinner ut ur Råstasjön bidra med 160kg fosfor per år. Den del som avses renas i den planerade dagvattendammen bidrar med totalt ca 14kg. Enligt handlingarna bedöms att dammarna kan fånga 50% av detta, totalt 7kg/år. I Solna stads åtgärdsprogram för Brunnsviken har reningseffekten skrivits ner till 40% av 12,8kg, dvs 5,1 kg.

Sedimentering av partikelbundna föroreningar redan sker i Råstasjön, som har en yta av ca 158 000m² och en uppehållstid på ca 100 dagar. Att anlägga en ytterligare damm om 1000-2000m², där vatten kan rinna igenom på en timme, har inte någon som helst påverkan på föroreningsmängden som kommer att lämna Råstasjön genom Råstaån till Brunnsviken.

Med tanke på att hela argumentet för att anlägga dammen är att förbättra kvalitén i Brunnsviken, med en belastning på 2500kg/år, och där man med en investering på ett par miljoner hoppas fånga 5,1kg/år, är beslutet att gå vidare med detta projekt under all kritik. Kostnaden för Solnas invånare är inte bara att en investering görs där den inte bidrar till att uppnå angivet syfte, utan även att den stora gräsmattan med flera äldre träd tas bort. Området används speciellt sommartid för spel, picnic etc. och man tar alltså med föreslagen damm bort en betydande möjligheten för invånarna att använda och njuta av det nyligen antagna naturreservatet runt Råstasjön.

Det är av stor vikt att all investering i miljöskyddande åtgärder görs på ett kostnadseffektivt sätt och med klara syften vad man hoppas uppnå och varför. Vidare måste påverkan på andra intressen som sker som ett resultat av åtgärden vara proportionerliga. Dagvattendammen vid Råstasjön uppfyller inte någon av dessa kriterier.

Nu ska Solna bygga om och såga ner träd i Råstasjöns naturreservat, för att anpassa reservatet. Det är märkligt att ingenting görs för att återställa den mark som PEAB skövlat. Varför tala om ett ”olagligt dämme” (som byggdes för över 40 år sedan!) när kommunen egna olagliga vägar – Nisses stig och Sofies slinga- ännu inte tagits bort och återplanterats. Om Solna kommun verkligen vill värna om sitt naturreservat – som ju kom till därför att Rädda Råstasjön lyckades förhindra ett massivt bygge av bostadsrätter – så är det på tiden att man tar itu med egna illgärningar. Visa att ni är trovärdiga genom att återställa den skövlade marken! Därefter kan vi ta en förnyad diskussion om naturreservatets skötsel och framtid.

När nätverket Rädda Råstasjön och Solna-Sundbybergs Naturskyddsförening inbjöd till en manifestation vid sjön så var vi glada att hälsa två politiker, Magnus Persson (C) och Victoria Johansson (MP), välkomna. Tyvärr så visar deras insändare i Mitt i Solna att de inte alls lyssnat till de oroliga rösterna vid mötet. De har i stället – i vanlig ordning – kört på hårt i egen riktning och menar att mer än 40 träd måste fällas. Varför? Man har lyssnat på en ensam utredare, vars kärlek till just tallar gör att lövträd måste bort. Märkligt.

Märkligt är också att ett mycket viktigt ord saknas i er insändare. Det talas om vatten, fisk, träd (tallar förstås!) men FÅGLAR nämns överhuvudtaget inte. Ändå är det just som fågelsjö Råstasjön blivit älskad och faktiskt berömd. Tre fågelarter försvann när PEAB röjde för sina byggbodar, nämligen buskskvätta, stenskvätta och rödstjärt. I er insändare nämner ni heller inte kommunens omdömeslösa planer på att bygga spångar ut i sumpskogen. Man får hoppas att det betyder att planerna slopats.

Det är dags att Solna tar naturen på allvar. Vill ni skydda bondekultur från slutet av 1800-talet, ta då tag i Överjärva gård. Men där vill ni riva, och vid Råstasjön såga ner. Revidera båda besluten.

Det var en kylig men solig oktoberdag när ett sjuttiotal personer samlades för att visa sitt engagemang för Råstasjöns naturvärden. De ansvariga politikerna Magnus Persson (C) och Victoria Johansson (MP) lyssnade och svarade på miljöorganisationernas och medborgarnas frågor, vilket var uppskattat. Oppositionsrådet Arne Öberg (S) manade till kompromiss och föreslog att man i fråga om dammen kunde mötas halvvägs och minska på storleken för att spara de stora pilarna. Öberg och flera andra Solnabor efterfrågade också en bättre medborgardialog, där miljöengagerade Solnabors kunskap kunde lyftas in på planeringsstadiet av olika projekt via en samrådsgrupp. Naturskyddsföreningen och Rädda Råstasjön uppskattar dialogen med såväl styrande som opposition. Organisationerna upprepar sina krav: 

• Låt Råstasjöns naturvärden och främjandet av den biologiska mångfalden vara i fokus för alla insatser och projekt runt sjön 
• En helhetssyn på Råstasjön och dess ekosystem
• Prioritera återställandet av området i nordost till naturmark, inklusive Nisses stig och Sophies slinga 
• Placera dagvattendammen så att de stora pilarna och lönnen på södra sidan sjön kan stå kvar
• Anlägg inga spångar i sumpskogen 
• Gallring av sly och mindre träd måste ske med mycket stor försiktighet 
• Inrätta en samrådsgrupp med kommunen, sakkunniga och miljöorganisationer

Råstasjön är ju sedan ett år naturreservat. Varför ska det vara så skräpigt runt vår sjö? Det slängs så mycket i naturen och tyvärr drabbar det naturen hårt på ett sätt som jag inte tror att någon vill. Senaste exemplet är denna gräsandshona som fått ett halsband som jag inte tror att hon är intresserad av att ha.

Så skärpning nu alla som går där nere, och Solna – kan ni inte i alla fall försöka hålla rent i området även om natur inte verkar vara ett prioriterat område.

Råstasjön har fått sitt välförtjänta naturreservat och allt verkar frid och fröjd. Då får vi veta att Solna kommun har för avsikt att lägga ut spångar i den lilla, lilla sumpskogen. Detta vore förödande för alla de fåglar som häckar där. För det första finns det ingenting där att se för oss människor, det finns t ex inga vackra blommor att titta på i denna minimala snårskog. För det andra kommer det att störa fåglar som häckar där och vi kommer att förlora flera fågelarter. I området finns också sju arter av fladdermöss, även de kommer att bli störda.

Byggandet av Arenastaden har medfört att Solna kommun har beslagtagit flera platser i sjöområdets utkanter. Löfte fanns att dessa områden skulle återställas till ursprungligt skick när byggnationen var klar, men detta har inte skett. Ett flertal fågelarter som häckade i dessa områden har försvunnit från sjön, t ex stenskvätta, buskskvätta och rödstjärt. Ett annat område är den så kallade Nisses stig som, utan tillstånd, anlades i nordöstra hörnet av området i samband med byggnationen i Arenastaden. Kommunen har lovat att ta bort denna stig och återställa marken till ursprungligt skick. Detta har inte hänt ännu.

För övrigt anser vi att kommunen borde sätta upp tydliga anslag om att det är kopplingstvång för hundar. Många tillbud händer då lösa hundar angriper sjöfåglarna och ibland har fåglar blivit skadade och dödade.

Hasse och Birgitta Ivarsson

Nästa helg är det hästar på Friends Arena. De kommer hit i hästbilar och släp. Tidigare år har de ställts upp på strandskyddat område.

I år har arrangören frågat Solna om dispens från strandskyddet, med har enligt registrator inte skickat in någon formell ansökan.

Frågan är nu vad Solna kommer göra för att skydda inte bara den mark som är strandskyddad utan även ingår i Naturskyddsområdet. De första bilarna kommer på måndag.

Så här skrev vi efter förra årets hästvecka

https://raddarastasjon.se/2479/okategoriserade/sweden-international-horse-show

Det finns underlag på Solnas hemsida som konsulten har sammanställt nu i oktober, och som vi även lagt upp här. Vidare lägger vi ut den rapport som levererades i våras, då den bland annat innehåller mer detaljer runt beräknade vattenflöden.

Rädda Råstasjön uppmanar alla intresserade att komma på samrådsmötet för att få en uppfattning om vad Solna tänker göra och hur det kommer påverka Råstasjön.

På Solna stads hemsida kan vi läsa följande övergripande beskrivning om samrådet:
Samråd planeras angående planerna att skapa fria vandringsvägar för fisk och fauna vid Råstasjön.
Tid: onsdagen den 5 december 2018, kl. 18.30
Plats: Kommunfullmäktigesalen, Stadshusgången 2, Solna stad

Sammanfattning av projektet
I samband med vårens höga flöden söker sig många fiskarter från Östersjön och Brunnsviken upp längs Råstaån i jakt på lämpliga lek- och uppväxtområden. Råstasjön bedöms vara en mycket lämplig leklokal för rovfiskar som abborre och gädda, tack vare sjöns grunda och vegetationsrika vatten som snabbt värms upp på våren.

Hinder i dagsläget
Dämmet, som ligger i utloppet av Råstasjön, utgör dock ett definitivt hinder för dessa arter att ta sig till sjön. Abborre, mört och gädda blir stående nedströms dammen och kan inte ta sig förbi. Dämmet anlades på 1970-talet, men på platsen har någon form av dämme funnits betydligt längre än så. Dammen saknar tillstånd och villkor, och förutom att säkerställa nuvarande vattenstånd i Råstasjön fyller dammen ingen funktion.

Naturlig vattenregim återställs
Solna stad vill riva dämmet och ersätta den med ett naturliknande utlopp med målet att skapa fria vandringsvägar för fisk och annan fauna. Projektet innebär att Råstasjön får en mer naturlig vattenregim, utan att riskera infrastruktur och byggnader nedströms. Åtgärden är en klimatanpassning som säkerställer en fördröjd avbördning från Råstasjön.Planerade åtgärder innebär att betongdammen rivs (bilas) ned. Lösa sediment schaktas bort ned till fastare botten av sand och grus. Den naturliknande tröskeln anläggs genom utläggning av grov morän eller bergkross eller annat stenmaterial. Bottenuppbyggnaden täcks sedan av ett tjockt lager naturligt avrundad sten och block. Åtgärderna innebär att en lågt lutande strömsträcka skapas.

Rädda Råstasjön uppmanar alla intresserade att komma på samrådsmötet för att få en uppfattning om vad Solna tänker göra och hur det kommer påverka Råstasjön. Nedan finns relaterade handlingar i ärendet.

181106 Samrådsunderlag – Biotopvård vid Råstasjön

180326 Råstasjön naturliknande tröskel slutrapport

180326 Bilaga 2. Naturliknande tröskel

180326 Bilaga 1. Nuvarande utformning

Om deltagande på samrådsmötet ej är möjligt och/eller önskemål om att lämna skriftliga synpunkter finns kan detta göras senast den 21 december 2018.
via epost: tekniskanamnden@solna.se
via brev: Tekniska förvaltningen, Stadshusgången 2, 171 86 Solna
 

Ikväll beslutar Solnas kommunstyrelse om genomförandeplanen för naturreservatet vid Råstasjön. Naturskyddsföreningen Solna-Sundbyberg har skickat synpunkter till gruppledarna inför mötet. Rädda Råstasjön är mest förundrade över den del där PEAB tidigare hade byggbodar, i det nordöstra hörnet mot Arenan. Här finns ett avtal som förbinder PEAB att bekosta att marken återställs till naturmark, något som var ett bindande krav för att strandskyddsdispens skulle beviljas. Varför har Solna inte krävt att marken ska återställas inför invigningen av reservatet den 16 juni?

I övrigt upprepar vi det vi tidigare har skrivit – inga spångar i skogen norr om sjön och låt bli att frihugga tallar!

Läs SNF:s öppna brev till gruppledarna här. Naturskyddsföreningens synpunkter genomförandeplan Råstasjön 180603

Ni som varit nere vid Råstasjön har nog noterat det gigantiska berg av sopsand från Solnas gator som läggs upp ett par meter från naturreservatet med bara Sjövägen emellan.

Sopsanden och dammet som skrapats upp från vägbanorna efter vintern innehåller tungmetaller, mikroplaster och giftiga partiklar från det översta lagret av asfalten (slitlagret), som rivs upp av dubbdäck. Sopsand ska hanteras som deponi och tas om hand i en anläggning särskilt avsedd för miljögifter.

Det är närmast ironiskt att Solna stad uppmanar boende att inte tvätta sina bilar på gatan med hänvisning till miljögifter som förorenar dagvattnet medan kommunen själva dumpar tonvis miljöfarlig sopsand så att sanden rinner rakt ner i öppna brunnar och Råstasjön, precis intill två nyligen inrättade naturreservat.

Detta säger Borlänge att de gör med det grus som sopas upp just nu från gatorna ”Gruset körs till Fågelmyra återvinningscentral där det sorteras. Det renaste gruset kan sedan användas som dräneringslager i tippen. Tidigare tvättades gruset, men det görs inte längre, det var inte speciellt ekonomiskt. Det är för mycket skräp och tungmetaller i gruset för att det ska kunna användas igen”